|
Idrott i Ardre |
| |
|
| |
Idrotten
fick sitt genomslag i Sverige och västvärlden under senare delen av
1800-talet. Idrott och kämpalekar hade dock förekommit redan på
vikingatiden. På Gotland hade delar av dessa ursprungliga lekar levat kvar
längre än i övriga Sverige. När idrotten satte fart på den gotländska
landsbygden var det därför naturligt att det till stor del var de gamla
gotländska lekarna man tävlade i.
Olof Nilsson Berättar i sina Ardre-anteckningar från 1920 om, att
den första idrottsplatsen låg på kaupungsklint.
Han skriver: Där
samlades gamla och unga ännu i slutet av 1800-talet för varpakastning och
bollspel. Uppe under bergskanten låg det gamla LUSTHUSET med bräder runt
omkring mellan granarna. I bräderna var det inskurna namn och årtal.
Idrottsplatsen flyttades sedan till den s.k. kyrkängen i Ardre. Där
byggdes sedan idrottspaviljongen. |
| |
 |
| |
|
Idrottsmän ifrån Ardre 1917. John Ardell, Arvid Ardgren, Georg Pettersson och
Albert Gottberg |
| |
|
| |
|
Det var Leonard Jonsson, byggmästare i Ardre, som omkring 1920 ledde
byggandet av idrottspaviljongen som idag är Ardre Bygdegård. Dessförinnan
hade man bildat Ardre Idrottsförening 1916.
Varpakastning stod förstås på programmet och
bollspel, det var nog mest pärk i början. Gamla bilder i Ardres bildarkiv
visar hur man deltog i både pärk och stafettlöpning i Visby. Men Olof
Nilsson skriver också att man tävlade i både höjdhopp, längd och även
stavhopp, allmän idrott alltså. Frampå 30-talet spelades även fotboll med
ungdomslag. Inte i någon organiserad serie utan mot ungdomar från
grannsocknarna. I samhället Ljugarn, som också tillhör Ardre, hade man
seniorlag och deltog i det gotländska seriesystemet.
Gymnastik blev en modesport på 30-talet. Man
höll till i Ljugarn men så småningom införskaffades även gymnastikredskap
till paviljongen i Ardre.
Så kom kriget och Idrottspaviljongen blev
beslagtagen av militären som matsal. Det hade dock det goda med sig att
där byggdes både kök och bastu. Krigsvintrarna var kalla och snörika och
tillsammans med militären anordnades då en hel del skidtävlingar. |
| |
|
| |
|
 |
| |
| En skidtävling från 8/3
1942. Start vid idrottspaviljongen. Från damklassen är det Cecilia
Pettersson Bringsarve, med startnr 26. Till höger i bild står Ingrid
Pettersson Botvalde. |
| |
|
| |
|
Bordtennis, som hade startat redan före kriget, tog i slutet på 40-talet
fart som modesport på vintern. Den kväll i veckan man hade öppet i
paviljongen för träning så var det ganska trångt där. Det fanns två bord
att samsas om, många fick vara nöjda med bara ett speltillfälle på kväll.
Man spelade sporadiskt i omgångar och spelas fortfarande av dagens
ungdomar. Idrottsföreningen har
varit avsomnad i perioder. Senast den väcktes till liv var ungdomar på
1980 och 1990-talet. Då började man träna pärk och deltog i stångaspelen
med både herr- och damlag. Även klubbmästerskap i varpa genomfördes på
nytt.
Varpa är nog annars den sport som förekommit
mest i socknen. Före, och även efter kriget, tävlades det varpa varje
söndag i någon av grannsocknarna under sommaren, där man deltog med flera
lag. När Ljugarns VK startade så tävlade ardreborna för den klubben
istället. Flera från Ardre har varit framgångsrika i varpa. Martin
Pettersson blev distriktmästare 1958 och hans son Bengt i lag med Berndt
Augustsson, Halsegårda och Alf Nilsson från Ljugarn tillhörde i många år
Sverigeeliten och hemförde flera SM-tecken, då tävlandes för Garda IK. |
|
| |
|
Martin Pettersson skänkte ett
vandringspris till Ardre IF, där det står följande
M. Pettersson VPR
LVK 4 KL
Skänkes till Ardre IF
VPR Varpa
Och sen har det vandrat från:
Ivan Augustsson 1964
Benny Pettersson 1965
Arne Tingström 1966
Martin Pettersson 1967
Göte Tingström 1968
Mats Lindby 1987
Göte Tingström 1988
Per Lindby 1989
Per Lindby 1990
Per Lindby 1991
Per Lindby 1992
Dan Andersson 1993
Dan Andersson 1994
Dan Andersson 1997
Pokalen finns bevarad hos Dan
Andersson |
| |
|
| |
|
Till
Idrotten i Ardre hör också skytteföreningens verksamhet. Militären på
Gotland var angelägen om att till Gotlands försvar också foga en livaktig
skarpskytterörelse. Föreningen startades i de olika socknarna och för
Ardres del höll man till på Ljugarn till en början. Skjutbanan fanns där
Hålvägen nu går. Senare var det löjtnant Gottberg, bosatt vid Halsegårda,
som såg till att en skytteförening bildades även uppe i kyrksocknen Ardre.
En skjutbana anlades på Halsegårdsrum, söder om svinmyr. Föreningen var
mycket livaktig ännu på 1950-talet. Mästerskap i banskytte hölls varje
höst i flera klasser och avslöts med skyttefest i idrottspaviljongen. I
många Ardre hem finns ännu både dammiga och undanlagda pokaler som delats
ut som priser vid skyttefester. Mästerskapet hölls också i fältskytte
årligen. Ardreskyttar deltog även flitigt i fältskyttetävlingar runt om
på binder: Ardre bildarkiv |
| |
|
| |
Tex av
Göte Tingström
Bilder från Ardre hembygdsförenings arkiv |
| |
| Om man
är intresserad av fler bilder kan man köpa från Ardre
Hembygdsförenings en cd med samlade bilder som finns i arkivet
|
| |
|
|
